Svensk ordbok 2009, webbversion
verb uppreste upprest, pres. uppreser
upp|res·er●göra (inre) motstånd
psykol.hon uppreste sig mot tanken att behöva tillbringa semestern i stan○äv.uppkomma
flera frågor uppreste sig efter NN:s taluppresa sig mot ngn/ngtsedan början av 1400-taletSvenska Medeltids-Postillorfornsv. upresa sik